Tack Jonas, för ditt inspel.
Det är en helt annan värld än kolfibern detta.
Tänker att man borde känna sig mer sammankopplad när man sitter i naturen och tålmodigt väntar på öringen med ett träspö i handen. Kanske att man inte ens behöver göra något kast. Man ser öringen, vad den äter och plockar fram några matchande egenhändigt bundna flugor och sneglar på sitt träspö. Sen skrockar man och låter bli. Tar en kopp kaffe och tittar lite till, rullar kanske någon historisk bild innanför pannbenet. Känner sig delaktig i något större...
Har förstått det om priset. Har sneglat på nybyggen men de är ännu dyrare än så.
Föreställer mig ett mer sentida bygge från någon svensk byggare. De nybyggda som jag har provat är lite paraboliska, sas lite tjocka på mitten, så att de nästan kastar själva. Det verkar mycket trevligt. Undrar bara om man inte blir trött på det efter en tid? Men det är klart, om man som jag bara tittar på öringarna och aldrig kastar så blir det kanske en icke-fråga... Sedan har jag hört om spön som böjer sig gradvis, ungefär som ett kolfiberspö... Men har aldrig haft tillfälle att prova något bra sådant cane. Är det spön i den senare kategorin som du beskriver? De med lättare välbalanserade toppar?